Artikel publicerad i Smålänningen

Varje dag kan vi läsa om nya brott som begås. Mord, bankrån och våldtäkter fyller tidningarna. I dagarna kunde vi läsa om några tonårspojkar som tog tåget från Nybro till Emmaboda för att råna en kiosk. Ibland kan det kännas som om rättsväsendet har givit upp.

Den borgerliga alliansen gick till val under parollen ”Nolltolerans mot brott”. Vi menar allvar och har nu börjat kampen mot brottsligheten. Metoderna för detta är flera. Regeringen har påbörjat en översyn och tillsatt en utredare för att se över hur domstolarna använder den befintliga straffskalan. Justitieministern överväger också att föreslå förändringar av strafflagstiftningen i syfte att markera en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.

Det krävs dock även andra åtgärder för att vi tillsammans skall kunna leva i ett bättre och tryggare Sverige. Alliansen gör därför en rejäl och bred satsning på rättsväsendet. Fler poliser och fler civilanställda gör att fler brott kommer att kunna utredas och därmed lagföras. Det blir då fler brottmål för domstolarna att hantera och för att kunna administrera detta får de ökade resurser samtidigt som alliansen satsar på att de som fälls inte skall återfalla i brott. Kort sagt hela rättskedjan stärks. Få saker inskränker människors känsla av frihet och trygghet lika mycket som följderna av våld och kriminalitet i samhället. För oss i moderaterna är brottsbekämpningen en av statens viktigaste uppgifter för att skapa trygghet. Därför måste brottsbekämpningen ges de resurser som behövs. Vi kommer också ha brottsoffrens behov i fokus.

Idag används sällan hela straffskalan när domstolarna bestämmer straffen. Det är något som väldigt många upprörs av, och det uppfattas som om inte brotten, och därmed brottoffrens lidande tas på allvar. Det är ett allvarligt problem eftersom detta riskerar att underminera människors förtroende för hela rättsväsendet. Samtidigt är frågan svår att hantera eftersom riksdagen bara får bestämma generellt hur straff utdelas, domstolarna har sedan tolkningsrätt av lagen som vi riksdagsledamöter bör undvika att ha synpunkter på. Anser riksdagen att straffen bör ändras så ska vi därför ändra lagen, inte ha synpunkter på domstolarnas tolkningar. Det är därför ofta en bra metod att skärpa straffen om vi tycker de är för milda. Detta gäller till exempel straffen för misshandel, grov misshandel, våldtäkt och andra grova våldsbrott. Moderaterna anser att straffen idag är för milda, och ska vi kunna ge medborgarna en trygghet så krävs att straffen skärps.

Samtidigt så är det viktigt att tänka på orsaken till att vi har ett rättsväsende och vilka behov det skall tillgodose. Det är framförallt till för att människor ska kunna känna sig trygga, men också så ska rättsväsendet se till att de som begår brott inte begår fler brott. Rättsystemet syftar däremot inte till att tillgodose människors önskan av hämnd. Vi kan tyvärr inte göra brott ogjorda med rättsväsendet, men vi kan med skadestånd lindra verkan av övergreppen någon utsatts för, med straffet kan vi avskräcka andra från att begå brott och med hjälp av kriminalvården kan de som straffas ges stöd så att de kommer ur brottsligheten. Moderaterna vill att alla delar av denna kedja ska fungera väl, och vi kommer att ge dem de resurser som krävs.

Vi kommer att ge brottsligheten åtminstone fyra hårda år, förhoppningsvis följs de av fyra år till. Vi moderater tar människors oro och rädsla på allvar, och vi vill att alla ska känna sig trygga. Alltför länge har folkets krav på trygghet ignorerats och inte tagits på allvar. Det ska inte längre vara folket som känner sig otrygga utan brottslingarna.

Anna Bergkvist
Riksdagsledamot (m)