Pressmeddelande
Anna Bergkvist Tenje
Riksdagsledamot (m)
anna.tenje@riksdagen.se
070-57 23 900
Jag tycker som kungen - dags att börja jaga varg!
Under gårdagen uttalde sig Kung Carl Gustav om den svenska vargstammen. Kungen uttryckte oro över den stora ökningen av den svenska vargstammen och menade att det är dags att vi nu börjar jaga varg i Sverige. Jag håller helt och full med honom och har själv motionerat om detta i riksdagen under den allmänna motionstiden, menar Anna Bergkvist Tenje.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. Acceptansen för varg är mycket låg i berörda områden.
Både Björn, Lo och Varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på Björn och Lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt, menar Anna Bergkvist Tenje.
Det har visat sig att acceptansen för både Björn och Lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden, avslutar Anna Bergkvist Tenje
Motion 2008/09:MJ506 Den Svenska vargstammen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av förvaltningen av den svenska vargstammen i syfte att göra den mer ansvarsfull.
Motivering
Under många år har vi sett en stadig ökning av den svenska rovdjurstammen. Detta gäller även den svenska vargstammen och preliminära siffror från inventeringar visar att vargstammen passerat målet med 200 vargar i Sverige. Riksdag och regering tog beslutet om 200 vargar eller 20 föryngringar. Rovdjursutredningen är avlämnad och regeringen kommer inom en snar framtid att presentera sin rovdjurspropposition där nya mål kommer att specificeras. Förslaget från rovdjursutredaren är att vi skall ligga kvar på samma nivå i ytterligare 3 år och därefter utvärdera ännu en gång. Men för att bibehålla nivån på antalet vargar måste vi vidta åtgärder.
Ökningen av antalet individer i vargstammen har dock varit allt annat än problemfri. I takt med att vargen ökar i antal ökar också spänningen och konflikten mellan stad och landsbygd. För dem som bor på landet och lever med vargen i sin vardag får vargstammens ökning tydliga konsekvenser. För jägarna innebär detta givetvis att det finns fler vargar på markerna. Det leder i sin tur till att älgarna blir färre, oron större och att fler hundar och andra tamdjur skadas eller i värsta fall dödas. I en del områden har lösarbetande hundsjakt varit i stort sett uteslutet de senaste åren.
Både Björn, Lo och Varg ökar i antal. Skillnaden dem emellan är att det förekommer jakt på Björn och Lo medan det endast förekommer skyddsjakt på varg. För att bedriva en ansvarsfull förvaltning av vargen anser jag att jakt även på varg vore nödvändigt. Det har visat sig att acceptansen för både Björn och Lo har ökat i och med att man tillät en försiktig jakt på dessa rovdjur. Sannolikt skulle man uppnå samma resultat om man tillät vargjakt i mindre skala.
Jag tror även att det är nödvändigt att vi har en betydligt mer regional förvaltning av rovdjuren. Vinner inte vargen acceptans hos dem som bor i vargmarkerna kommer vi inte heller lyckas med att förvalta vargstammen i framtiden. Samtidigt som vi slår fast att vi vill ha en livskraftig vargstam i Sverige måste vi ta hänsyn till de människor som faktiskt delar vargens territorium. Får den lokala befolkningen känna delaktighet i förvaltningen minskar också tendenserna till illegal jakt på varg. Det har många internationella erfarenheter också visat.
fredag, oktober 17, 2008
Fråga till jordbruksministern Eskil Erlandsson
Pressmeddelande
Anna Bergkvist Tenje
Riksdagsledamot
0705-723900
anna.tenje@riksdagen.se
Viltsvinsolyckorna ökar mest i Kronobergs län
Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Det behövs insatser för att komma tillrätta med de ökande skador som vildsvin gör i skog, mark, jordbruk och inte minst i trafiken.
- Trafikolyckorna där vildsvin är inblandade har ökat kraftigt de senaste åren och värst är ökningen i Kronobergs län. Detta är mycket allvarligt och visar tydligt att vi måste agera snabbt och kraftfullt mot den ökande vildsvinsstammen. Jag har nu ställt en fråga till jordbruksministern Eskil Erlandsson där jag efterfrågar åtgärder för att få kontroll över den svenska vildsvinsstammen. Jag lämnar även förslag på vissa förändringar som jag anser vara nödvändigaför en mer effektiv och säkrare vildsvinsjakt.
- Jag anser att jakten på vildsvin bör få nya möjligheter. Idag är det tillåtet med jakt av vildsvin med fast belysning - om belysningen satts upp för annat syfte. Mitt förslag är att det även skall vara tillåtet med belysning vid jakt även på andra platser, såsom vid foderplatsen mm. Anledningen till detta är att möjligheten att skjuta rätt och fler djur ökar samt att skadeskjutningen minskar, menar Anna Bergkvist Tenje
- En översyn av utfodringen bör också göras. Dels handlar det om vart det sker men även vad och hur mycket man lägger på åteln. Man bör även fundera över ett ersättningssystem för de lantbrukare som drabbas ekonomiskt av de bökande djuren. Möjligheter till fällfångst bör också utredas ytterligare. Det skulle kunna leda till att de som inte är jägare kan värna sina marker från alltför mycket vildsvin. Fällfångst måste dock ske på ett mycket säkert och djuretiskt sätt. Utveckling av nya fällor och ett tydligt regelverk för dessa skulle dock kunna bidra positivt.
- Jag har stort förtroende för jordbruksminsitern och är övertygad om att han kommer att ta tag i frågan inom kort om den inte redan ligger på hans skrivbord, avslutar Anna Bergkvist Tenje
Fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson angående den svenska vildsvinsstammen
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Det behövs insatser för att komma tillrätta med de ökande skador som vildsvin gör i skog, mark, jordbruk och inte minst i trafiken.
Vildsvinen sprider sig snabbt norrut i landet och antalet ökar snabbt. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds. För lantbrukare kan en etablering i värsta fall hota hela verksamheten.
Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med 70%, något som inte är acceptabelt. Ett vildsvin kan väga över 150 kilo vilket gör dem jämstora med älgkalvar. Vildsvin är dessutom kompakta vilket gör skadorna vid trafikolyckor omfattande.
Jakten på vildsvin bör få nya möjligheter. Dels så bör det ges tillstånd att ha fast belysning vid åtlar, efter att tillstånd beviljats men det bör även finnas möjlighet att utan tillstånd sätta upp fast belysning för att skydda jord och skogsbruk mot vildsvin. En översyn av utfodringen bör också göras. Dels handlar det om vart det sker men även vad och hur mycket man lägger på åteln. Man bör även fundera över ett ersättningssystem för de lantbrukare som drabbas ekonomiskt av de bökande djuren. Möjligheter till fällfångst bör också utredas ytterligare. Det skulle kunna leda till att de som inte är jägare kan värna sina marker från alltför mycket vildsvin. Fällfångst måste dock ske på ett mycket säkert och djuretiskt sätt. Utveckling av nya fällor och ett tydligt regelverk för dessa skulle dock kunna bidra positivt.
Fast belysning har en rad fördelar bland annat att det minskar risken för skadskjutningar av djuren men framförallt för att det minskar risken för att man skjuter fel djur i en flock. Ett annat argument är att det de facto också underlättar själva jakten och fler djur kan skjutas. Belyst jakt minskar risken att jägaren skjuter ledardjuret i en flock. Skjuter man det så kommer flocken både att bli mer orolig och röra sig mer, vilket riskerar att leda till både ökade skador på marker och trafikolyckor. Råkar jägaren skjuta en eller flera suggor med kultingar blir konsekvensen också likartad om inte värre. Följden blir att de unga vildsvinen saknar vägledning under uppväxten och blir ligister. Ingen lär dem hur de skall uppföra sig och de blir oskygga, aktiva på dagen istället för på natten och letar mat i bebyggelse. Ofta måste jägarna avliva även dessa individer som konsekvens. Vilket naturligtvis inte var meningen från början.
Vildsvinen är nattaktiva djur, till detta kommer att Sverige är ett land som är mörkt en stor del av dygnet under större delen av året. Det medför en naturlig svårighet för jägaren att bedriva jakt på ett effektivt och säkert sätt. Mörkret gör att det är svårt att träffa, även med moderna sikten är det väldigt svårt att få ett säkert dödande utan belysning. I mörker är det också svårt att se kön på djuret, och om det är en sugga som har kultingar. Det finns också en risk att det finns djur bakom målet som kan skadskjutas. Det finns således också en rad djur- och jaktetiska argument för att tillåta belyst jakt. Idag är det tillåtet med jakt av vildsvin med fast belysning - om belysningen satts upp för annat syfte. Det finns faror med ett sådant jaktförfarande eftersom det bygger på att man då ofta lockar in djuren i områden nära människor, vilket kan leda till exempelvis trafikolyckor eller att djuren börjar äta av grödor i trädgårdar. Mitt förslag är således att det skall vara tillåtet med belysning vid jakt även på andra platser, såsom vid foderplatsen mm.
I Tyskland har man haft stora problem med vildsvin. Bland problemen finns svinpest, trafikolyckor och skador på mark och skog. 2002 inleddes en statlig kampanj för att minska antalet vildsvin och i vissa områden har till och med skottpengar betalats ut. Danmark har likartade problem men inte gått lika långt i åtgärderna. Jag är förvissad om att det svenska civilsamhället och jägarna kan lösa problemen om de ges möjligheterna. Vi har idag möjligheter att lösa problemet innan det blir riktigt allvarligt.
Vad ämnar jordbruksministern vidta för åtgärder för att få kontroll över den svenska vildsvinsstammen?
Anna Bergkvist Tenje
Riksdagsledamot
www.anna.bergkvist.blogspot.com
anna.tenje@riksdagen.se
anna.tenje@moderat.se
08-78 65 979
070-57 23 900
Anna Bergkvist Tenje
Riksdagsledamot
0705-723900
anna.tenje@riksdagen.se
Viltsvinsolyckorna ökar mest i Kronobergs län
Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Det behövs insatser för att komma tillrätta med de ökande skador som vildsvin gör i skog, mark, jordbruk och inte minst i trafiken.
- Trafikolyckorna där vildsvin är inblandade har ökat kraftigt de senaste åren och värst är ökningen i Kronobergs län. Detta är mycket allvarligt och visar tydligt att vi måste agera snabbt och kraftfullt mot den ökande vildsvinsstammen. Jag har nu ställt en fråga till jordbruksministern Eskil Erlandsson där jag efterfrågar åtgärder för att få kontroll över den svenska vildsvinsstammen. Jag lämnar även förslag på vissa förändringar som jag anser vara nödvändigaför en mer effektiv och säkrare vildsvinsjakt.
- Jag anser att jakten på vildsvin bör få nya möjligheter. Idag är det tillåtet med jakt av vildsvin med fast belysning - om belysningen satts upp för annat syfte. Mitt förslag är att det även skall vara tillåtet med belysning vid jakt även på andra platser, såsom vid foderplatsen mm. Anledningen till detta är att möjligheten att skjuta rätt och fler djur ökar samt att skadeskjutningen minskar, menar Anna Bergkvist Tenje
- En översyn av utfodringen bör också göras. Dels handlar det om vart det sker men även vad och hur mycket man lägger på åteln. Man bör även fundera över ett ersättningssystem för de lantbrukare som drabbas ekonomiskt av de bökande djuren. Möjligheter till fällfångst bör också utredas ytterligare. Det skulle kunna leda till att de som inte är jägare kan värna sina marker från alltför mycket vildsvin. Fällfångst måste dock ske på ett mycket säkert och djuretiskt sätt. Utveckling av nya fällor och ett tydligt regelverk för dessa skulle dock kunna bidra positivt.
- Jag har stort förtroende för jordbruksminsitern och är övertygad om att han kommer att ta tag i frågan inom kort om den inte redan ligger på hans skrivbord, avslutar Anna Bergkvist Tenje
Fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson angående den svenska vildsvinsstammen
Ingen har väl kunnat undgå att lägga märke till att den svenska vildsvinstammen har ökat explosionsartat de senaste åren. Vildsvinen ökar i antal, konflikterna med de bökande djuren likaså. Det behövs insatser för att komma tillrätta med de ökande skador som vildsvin gör i skog, mark, jordbruk och inte minst i trafiken.
Vildsvinen sprider sig snabbt norrut i landet och antalet ökar snabbt. Trots en avskjutning på ca 25 000 djur per år ökar antalet snabbt. Varken jägare eller lantbrukare hinner helt enkelt att skjuta av dem i samma takt som nya kultingar föds. För lantbrukare kan en etablering i värsta fall hota hela verksamheten.
Vildsvinsrelaterade skador begränsas inte till att de äter och bökar sönder naturen. De springer också ut i trafiken och orsakar trafikolyckor. Vid sekelskiftet var det något hundratal, 2006 passerades tusentalet olyckor och i år beräknas det bli mer än femtonhundra olyckor. På bara ett par år har trafikolyckorna med vildsvin ökat med 70%, något som inte är acceptabelt. Ett vildsvin kan väga över 150 kilo vilket gör dem jämstora med älgkalvar. Vildsvin är dessutom kompakta vilket gör skadorna vid trafikolyckor omfattande.
Jakten på vildsvin bör få nya möjligheter. Dels så bör det ges tillstånd att ha fast belysning vid åtlar, efter att tillstånd beviljats men det bör även finnas möjlighet att utan tillstånd sätta upp fast belysning för att skydda jord och skogsbruk mot vildsvin. En översyn av utfodringen bör också göras. Dels handlar det om vart det sker men även vad och hur mycket man lägger på åteln. Man bör även fundera över ett ersättningssystem för de lantbrukare som drabbas ekonomiskt av de bökande djuren. Möjligheter till fällfångst bör också utredas ytterligare. Det skulle kunna leda till att de som inte är jägare kan värna sina marker från alltför mycket vildsvin. Fällfångst måste dock ske på ett mycket säkert och djuretiskt sätt. Utveckling av nya fällor och ett tydligt regelverk för dessa skulle dock kunna bidra positivt.
Fast belysning har en rad fördelar bland annat att det minskar risken för skadskjutningar av djuren men framförallt för att det minskar risken för att man skjuter fel djur i en flock. Ett annat argument är att det de facto också underlättar själva jakten och fler djur kan skjutas. Belyst jakt minskar risken att jägaren skjuter ledardjuret i en flock. Skjuter man det så kommer flocken både att bli mer orolig och röra sig mer, vilket riskerar att leda till både ökade skador på marker och trafikolyckor. Råkar jägaren skjuta en eller flera suggor med kultingar blir konsekvensen också likartad om inte värre. Följden blir att de unga vildsvinen saknar vägledning under uppväxten och blir ligister. Ingen lär dem hur de skall uppföra sig och de blir oskygga, aktiva på dagen istället för på natten och letar mat i bebyggelse. Ofta måste jägarna avliva även dessa individer som konsekvens. Vilket naturligtvis inte var meningen från början.
Vildsvinen är nattaktiva djur, till detta kommer att Sverige är ett land som är mörkt en stor del av dygnet under större delen av året. Det medför en naturlig svårighet för jägaren att bedriva jakt på ett effektivt och säkert sätt. Mörkret gör att det är svårt att träffa, även med moderna sikten är det väldigt svårt att få ett säkert dödande utan belysning. I mörker är det också svårt att se kön på djuret, och om det är en sugga som har kultingar. Det finns också en risk att det finns djur bakom målet som kan skadskjutas. Det finns således också en rad djur- och jaktetiska argument för att tillåta belyst jakt. Idag är det tillåtet med jakt av vildsvin med fast belysning - om belysningen satts upp för annat syfte. Det finns faror med ett sådant jaktförfarande eftersom det bygger på att man då ofta lockar in djuren i områden nära människor, vilket kan leda till exempelvis trafikolyckor eller att djuren börjar äta av grödor i trädgårdar. Mitt förslag är således att det skall vara tillåtet med belysning vid jakt även på andra platser, såsom vid foderplatsen mm.
I Tyskland har man haft stora problem med vildsvin. Bland problemen finns svinpest, trafikolyckor och skador på mark och skog. 2002 inleddes en statlig kampanj för att minska antalet vildsvin och i vissa områden har till och med skottpengar betalats ut. Danmark har likartade problem men inte gått lika långt i åtgärderna. Jag är förvissad om att det svenska civilsamhället och jägarna kan lösa problemen om de ges möjligheterna. Vi har idag möjligheter att lösa problemet innan det blir riktigt allvarligt.
Vad ämnar jordbruksministern vidta för åtgärder för att få kontroll över den svenska vildsvinsstammen?
Anna Bergkvist Tenje
Riksdagsledamot
www.anna.bergkvist.blogspot.com
anna.tenje@riksdagen.se
anna.tenje@moderat.se
08-78 65 979
070-57 23 900
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
