Trevlig Midsommar!

Nu far jag till Visby för att fira midsommar med goda vänner! Hoppas att vädret blir ok...fast å andra sidan brukar det inte spela särskilt stor roll. Jag har med mig rökt sik från Möja, lagom kall snapps och imorgon skall vi grilla ett helt lamm. Tror nog att det blir rätt bra.

Trevlig Midsommar!

Varje statlig spelmissbrukare är en för mycket

Artikel som publicerades i Smålandsposten 20/6


Riksdagens utredningstjänst fick för en tid sedan en fråga om hur svenska spel fördelat sina Jack Vegas-maskiner över landet. Svaret, som inte förvånande, visar ett tydligt mönster. Kommuner med låg medelinkomst har en hög andel maskiner, och kommuner med högre medelinkomst har få maskiner.

Om vi ser till Kronoberg så finns samma mönster där. Växjö och Älmhult som har de högsta medelinkomsterna har få maskiner, medan Markaryd och Tingsryd som har länets lägsta medelinkomster har också den högsta frekvensen av spelmaskiner.

Det är ett utmanande mönster. Vi vet att det finns en ökad risk för spelmissbruk och andra sociala problem i områden där medelinkomsten är låg. Att ett statligt bolag särskilt söker upp sådana miljöer är milt sagt provocerande. Tanken med spelmonopolet var ju att värna de som löpte risk att bli spelmissbrukare.

Svenska spels argumentation i frågan är på samma sätt provocerande. En första kommentar var att de ”sätter upp maskiner där de gör mest nytta”, dvs genererar mest pengar. De har även hävdat att de gör sitt urval på grund av att de är rädda för att kriminella gäng sätter upp spelmaskiner i dessa områden om inte svenska spel gör det. Utöver att man kan ställa sig frågan om det är värre att lockas in i ett spelmissbruk av en illegal maskin än en statlig så infinner sig en annan fråga. Det är väl inte Svenska spel, utan polisen som ska hålla de illegala spelmaskinerna borta. Finns det kunskap om var sådana maskiner finns är det ju bättre att informera polisen än att försöka tränga ut maskinerna.

Svenska spel ska motverka spelmissbruk genom att avsätta pengar för detta ändamål. Svenska spel fyllde statskassan med fem miljarder, medan insatserna mot spelmissbruk var någonstans mellan 13 och 29 miljoner. Oavsett vilken summa som är sann så är det mycket lite.

Det finns idag inget som tyder på att Svenska spel förhindrar spelmissbruk, istället är det en mjölkko för statskassan som varje år lägger några miljoner i ett slags avlatshandel. De fem miljarder förlåts genom en avlat på något tiotal miljoner.

Jag har svårt att se varför staten ska ägna sig åt att driva spel överhuvudtaget. Tänker man på att spel kommer att orsaka spelmissbrukare så är det än mer avskyvärt. Är det rimligt att en demokratisk stat lockar en enda människa in i ett spelmissbruk?


Anna Bergkvist (m)
Riksdagsledamot

Kovändning kom för sent

Skogsstyrelsen tänker om och föreslår ändring av miljöbalken för att kunna skydda skog som riskerar att angripas av granbarkborrar, som utvecklats i vindfällt virke i biotopskyddsområden.

Men om regeringen nu går på Skogsstyrelsens förslag (vilket jag innerligt hoppas att de gör) och vill ändra i miljöbalken dröjer det minst till nästa år innan lagändringen kan genomföras. Så granbarkborrarna i biotopskyddsområdena kan ta det lugnt. Miljöbalken ger dem än så länge fullt skydd.

I dag kan Skogsstyrelsen med stöd av miljöbalken förklara vissa enskilda mindre områden som biotopskyddsområden, det vill säga områden där det inte får bedrivas någon verksamhet som kan skada naturmiljön. Någon möjlighet för myndigheten att därefter lämna dispens för verksamhet eller åtgärder som kan påverka naturmiljön i ett biotopskydd finns i dagsläget inte.

Naturreservat till förbannelse...

Måndagen spenderade jag hemma i Kronoberg ute i skogen. Jag var inbjuden till en dag för att studera några expempel av naturreservat av Småbrukarna i Kronoberg med Björn Hörberg i spetsen. Jag blev inte direkt förvånad över det jag fick erfara denna dag, snarare stärkt i min övertygelse om att äganderätten måste stärkas och att staten, länsstyrelsen och skogsstyrelsen i många fall är helt fel ute.

Det finns mycket att säga om staten, naturreservat och tvångsinlösen. Jag känner mig extremt frustrerad och oroad över vad som kommer att hända med barkborren och att för lite görs för sent. Vad händer egentligen om det blir en riktigt gynnsam sommar för granbarkborren? kan vi hälsa hem till vår älskade skog då? Och vad händer nästa sommar när det finns än fler barkborrar som kan svärma?

Vad som kanske är mest skrämmade är den arogans och totala oförmåga att förstå att människor är oroliga för barkborren. De kan göra allt som står i deras makt för att förhindra angrepp på sina marker men det spelar ingen roll eftersom staten inte bryr sig om att ordna upp sina marker. De regler och lagar som gäller för den enskilde gäller inte staten. I mitt län står för tillfället många skogsbönder under åtal för att de inte fått ut all nerblåst skog men det är ingen som kräver att staten skall plocka upp sin skog.

De vittnesmål som jag fick höra under dagen är häpnadsväckande. En man berättade att han en dag upptäkte lantmäteriet på sin mark som höll på att mäta ut marken. Han frågade vad de gjorde och fick då veta att länsstyrelsen skulle göra naturreservat av hans mark.

Ett av de reservat som jag besökte heter Marsholm. Historien om detta område är omfattande men helt kort kan man säga att en familj testamenterade skogen och marken till en stiftelse som skött och vårdat fastigheten sedan dess. Avkastningen har enligt testamentet används till ungdomsverksamhet, kyrkan och annan bra verksamhet i Agunnaryds socken. Marshomsfastigheten är något av en allmänning för Agunnarydsborna. Stiftelsens styrelse delar varje år ut avkastningen till olika ändamål i församlingen med 600 invånare. Före stormarna handlade det årligen om 150 000 kronor.


Men sedan kom staten och bestämde att man inte alls skulle få göra på detta viset för att det finns en skalbagge som skall skyddas på området. Länsstyrelsen bestämde istället att det är de som skall sköta om att förfoga över området, det skulle bli naturreservat... och så kom Gudrun. Nu ligger 15000m3sk stormfälld skog på marken och den skall ligga kvar. I stället för att värna den biologiska mångfalden gynnas nu bara den biologiska enfalden. Barkborren och möjligtvis staten är segraren och alla andra är förlorare.

Stiftelsen har haft planer på att skapa ett koncentrerat centrum för det rörliga friluftslivet på ön med uthyrning av båtar och kanoter, camping och vandringsleder. Men eftersom strandlinjen och småöarna runt Marsholm ingår i reservatet och det är tillträdesförbud stora delar av året i stora vattenområden kan detta inte förverkligas. Länsstyrelsen tillät inte ens att vägen ner till byns badplats röjdes upp så att byborna kunde njuta av bad och sol i sommar.

På valborgsmässoafton hade fick många av byborna nog och samlades med sina motorsågar och röjde upp vägen och badplatsen. Nu står ledaren för upproret inför åtal. Han är 77 år...

Efter vårens arbete och 13 timmars debatt...

Idag är man lite lagom groggy efter gårdagens maraton debatt i kammaren. Efter 13 timmars debatt satte vi äntligen punkt i debatten kring KU:s granskningsbetänkande. Vi voterade sedan om ärendet tidigare idag.

Det har varit en riktigt intressant och spännande resa under våren i KU. Mängder av inläsningsmaterial, skriftliga frågor till statsrådsberedningen, företag och experter, offentliga utfrågingar av verkställande direktörer, hyresråd, fd statsråd, nuvarande statsråd och vår statsminister. Informationsinhämtningen har varit enorm. När vi väl var färdiga med all informationsinhämtning var det dags att granska och bedöma det insamlade materialet och debattera och diskutera i utskottet om hur vi skulle landa och varför. Det har varit ett mycket tufft arbete men jag är ändå mycket nöjd och till och med lite stolt över hur vi landade.

Resultatet blev ett betänkande på 253 sidor med två tillhörande delar bilagor från utfrågningar och annat utredningsmaterial.

Debatten i kammaren var till och från riktigt spännande. Inledningsdebatten blev i mångt och mycket en formdebatt om hur KU skall arbete, eller kanske inte ska arbete. Berit Andnor gick till hårt angrepp mot alliansen och påstod att vi inte lägger ribban på samma nivå när vi har att bedöma socialdemokratiska respektive allians ministrar.

Jag skulle snarare vilja påstå att det är precis tvärtom. De 5 socialdemokratiska reservationerna ligger på alliansministrar och inte på socialdemokratiska ministrar. Vi försökte i mycket stor utsträckning att söka konsensus i våra bedömningar. Att komma överrens med Berit Andnor och Morgan Johansson är dock inte den enklaste saken. Det var först när vi behandlade den gamla regeringen och Berit Andnor och Morgan Johansson inte var i rummer (då de ingick i den gamla regeringen anses de vara jäviga och deltog inte i behandling av någon av dessa ärenden)som vi kunde ha en konstruktiv och öppen diskussion och mötas i vår bedömning.

Min åsikt är att socialdemokraterna, eller snarare delar av socialdemokraterna, använder sig av KU som ett starkt maktmedel där de bedriver en tydlig oppositionspolitik.

Debatten i övrigt förlöpte mycket väl. Vi hade inga svårigheter att försvara våra ställningstaganden. Det blev dock värre för socialdemokraterna när de skulle försvara sina reservationer. Det blir ju en aning märkligt när socialdemokraterna reserverar sig i KU men inte har någon grundlag att hänga upp sin reservation på. I samtliga fall krisiserar de den nuvarande regering utifrån hur de önskar att saker och ting skulle vara, inte hur det faktiskt föreligger. Man kan tycka vad man vill om regeringsformens reglering om hur Statsministern skall utse sina statsråd. Men faktum kvarstår - det inte finns någon specifik reglering. Statsministern är inte skyldig att upprätta någon checklista eller personligen prata med alla utsedda ministrar. Man kan tycka att han borde göra både det ena och andra men då bör man ju arbeta aktivt i riksdagsarbetet för att förändra detta, att ändra i RF. Inte reservera sig i ett KU betänkande där vi har att bedöma huruvida regeringen har följt våra grundlagar eller ej.

En svart knapptryckardag

Inte alla dagar är lika roliga som riksdagsman, vissa dagar är rent av lite småjobbiga. Idag är det helt klart en sådan dag. På förmiddagen var FRA-ärendet uppe i kammaren igen och det var många med mig som tyckte att det var tufft att trycka på den gröma knappen. Fredrik Federley valde till slut den gula knappen och avstod i omröstningen. Jag respekterar hans beslut samtidigt som jag är både avundsjuk för att han vågar stå på sig, och lite ilsk för att han ändå riskerar att fälla regeringen. Det är många intressen som står mot varandra och det är inte helt enkelt vilka som skall ge vika. För egen del så var detta ingen fråga som jag drev i valrörelsen (jag hade ingen aning om att den skulle bli aktuell) så det känns inte som om jag svikit någon av mina väljare direkt. Snarare mig själv.

Men det är jobbigt för många idag. Klockan 17 idag har vi ytterligare en votering och då kommer en massa ledamöter som varit kraftiga motståndare till trängselskatterna att gå emot sin egen övertygelse och rösta för att skatten införs igen. Visserligen har det vissa positiva förändringar gjorts i förslaget och inkomsterna från skatterna skall i alal fall gå till infrastruktursatsningar i Stockholm. Men visst är det tufft för vissa av våra ledamöter som häcklat Annika Billström efter förra valrörelsen för att hon sa en sak före valet 2002 och en helt annan efter valet. Nu blir det precis samma sak för dem.

Men detta är väl lite det som skiljer rikspolitiken från lokalpolitiken och kanske student och ungdomspolitiken. Nu sitter vi i majoritet och förslag skall baxas igenom och då tvingas en del av oss att bita i det sura äpplet. Argumenten är inte längre viktigare än åsikterna, det är inte helt säkert ens att alla åsikter är bra.

Jag hoppas dock att det inte är samma personer som tvingas bita i äpplet varje gång. Frågor om abort och könsneutralt äktenskap kommer att komma upp i framtiden och då är det andra personer som får rösta emot sin övertygelse.

Ett steg framåt ibland och tvår steg bakåt idag. Men jag måste ändå tro att det är värt det!

Fiskaren Rune och båten Kajsa...

På bilden ser ni Rune och hans båt Kajsa om han har haft och fiskat med i 45 år. Vi var även ute en tur med Kajsa och inspekterade Runes fiskevatten. Tyvärr blev det inget fiske men vi fick ändå njuta och få en känsla av hur det är att vara fiskare. Skulel dock inte tro att den känslan är speciellt rätt då det antagligen är viss skillnad från att åka ut till havs en dag då det är strålande sol och 25 grader än att åka ut en februari kväll och lägga ut när när det är 10 minus, snöoväder och nordanvinden ligger på. För Rune fiskar ovillkorligen varje natt är han är hemma på Möja. Det enda avbrottet och avkopplingen han får är när han är i riksdagen och jobbar. Det är helt klart så att vissa jobbar mer än andra och Rune toppar nog listan på dem som jobbar mest. En riktig hjälte!

Två frihetskämpar på Möja

Vårt första studiebesök på Möja var hos Jeppe Lindfors. En riktig kämpe som vid 77 års ålder grundade företaget Möja taffelbrännvin. Jeppe har tidigare varit sjöman och en riktig äventyrare som varit med om det mesta i sitt liv men på sim ålders höst bestämde han sig alltså för att sätta igång med att bränna brännvin. Det är oklart huruvida detta är en sysselsättning som han sysslat med tidigare=)

Tyvärr fick vi inte möjlighet att smaka på denna fantastiska produkt under studiebesöket då det enligt svensk lag är förbjudet. Något som vi givetvis måste ändra på. Gårdsförsäljning är som jag ser det en mycket bra möjlighet för landsbygden att utvecklas och få fler besökare och turister. Jag anser att det är rent av löjligt att lokala vin, öl eller spritproducenter inte skall få sälja sin produkt eller ens låta kunderna smaka på drycken. Det är kanske än mer olyckligt att sedan systembolaget verkar än mer ointresserad eller motsträviga när det gäller att sälja dessa produkter på systemet. Det är helt klart så att det inte är enkelt att ta sig in i försäljningssortimentet för mindre lokala producenter.

Om ni har vägarna förbi kan ni säkerligen få komma på besök hos Jeppe och se hans fina "spritfabrik". Om inte annat rekommenderar jag er att träffa honom för att höra på alla hans fantastiska historier hämtat från hans liv. Man kan bara önska att en man som Jeppe skriver en bok!



Mitt råd till er alla är att gå in och beställa Möja Taffelbrännvin på systemet. Möja taffel bygger på den lokalt växande örten spansk körvel. Taffeln serveras lätt kyld som en klassisk snaps eller rumstempererad som en digestif. Smaken är ganska mild och rund. (Vi smakade den senare på kvällen under middagen på Runes restaurang).

Studiebesök på Möja

I måndags och tisdags gjorde den moderata gruppen i Miljö- och jordbruksutskottet en fantastisk studieresa till Möja i Stockholms skärgård för att studera landsbyggdsutveckling och skärgårdens potential och möjligheter. Ute på Möja bor Rune Wikström, moderat riksdagsledamot och fiskare.

De båda dagarna var helt otroliga. Inte nog med att solen gassade och att Stockholms skärgård är så vacker, vi fick även uppleva och träffa männiksor på våra studiebesök som slog oss med häpnad.

Rune hämtade upp oss vid kajen på sin fyrhjuling med släp. Vi fick åka på släpet tillsammans med vårt bagage upp till Runes hus där han även driver en mycket trevlig och bra fiskerestaurang med sin familj.

Att sila mygg och svälja kameler

Artikeln nedan är skriven av Göran Lindblad och undertecknad och har publicerats i GP och Barometern mfl.
----

TV4 Nyheternas presentation av moderaternas budget har skapat intresse för hur stora bidrag politiska partier tar emot under ett valår. Det är en debatt vi välkomnar. Förhoppningsvis kan vi nyansera den debatten.

17 000 bidragsgivare skänker pengar till moderaterna. Totalt ger de 30 miljoner kronor. Det rör sig om cirka 1800 kronor per bidragsgivare. Att koppla detta till att bidragsgivarna skulle ha inflytande över förd politik är i det närmaste absurt.

Prislappen för att få sitta med och fatta politiska beslut är troligen bra mycket högre än så. Den borde enligt en kvalificerad gissning ligga på runt en miljard kronor. Smaka på den siffran - 1 000 000 000 kronor. För detta kan man säkert få en paketlösning med direktpåverkan på ett politiskt partis politik med bland annat representanter i partiets högsta organ. Vad tror ni? Fråga LO. De borde veta. Sveriges största parti, socialdemokraterna, mottog ungefär 1 miljard kronor av en enskild givare i senaste valrörelsen. LO, den generöse sponsorn, är dessutom en av arbetsmarknadens parter.

En liknelse med USA kan vara på sin plats. USA kritiseras ofta av vänstern för att ha vidlyftiga finansieringar av enskilda aktörer i presidentkampanjerna. Under presidentvalet 2004 kostade president Bush kampanj 9,5 kronor per invånare. LO:s stöd till socialdemokraternas valkampanj 2006 motsvarade 115 kronor per invånare. Det vill säga ungefär 12 gånger mer per invånare!

I valet 2006 minskade stödet för socialdemokraterna bland LO:s medlemmar. Faktum är att moderaterna enligt LO-tidningen i september 2006 är det näst största partiet bland LO-medlemmarna. Nära 47 procent av LO-medlemmarna röstade inte på socialdemokraterna. Trots att en stor andel av LO:s medlemmar således röstade på ett annat parti än socialdemokraterna, har organisationen tagit enhälligt stämmobeslut om att stötta detta parti. Hur är det möjligt?

Svaret är enkelt. Om du som medlem i LO klargör att du inte avser rösta på socialdemokraterna eller stödjer den politiken har du själv diskvalificerat dig från att få vara ombud på organisationens stämma. Du riskerar dessutom att bli utesluten ur organisationen. På stämman tas beslut om hur stödet till socialdemokraterna skall utformas och hur omfattande detta stöd skall vara. Huruvida detta känns som en demokratisk ordning eller inte är för oss ganska klart. Men det lämnar vi upp till varje läsare att bedöma själv.

Om 30 miljoner enligt TV4 är tillräckligt för att misstänka krav på inflytande, och vara den avgörande faktorn för valseger, torde 1 000 000 000 kronor verkligen vara det. Trots detta talas det tyst om det täta samarbetet mellan en av arbetsmarknadens parter och Sveriges största parti. Det förvånande, med TV4:s perspektiv, borde vara att vi faktiskt vann valet. Men det är skönt att inte alla val avgörs av vem som har mest pengar. Denna gång slog faktiskt David Goliat.