Inte alla dagar är lika roliga som riksdagsman, vissa dagar är rent av lite småjobbiga. Idag är det helt klart en sådan dag. På förmiddagen var FRA-ärendet uppe i kammaren igen och det var många med mig som tyckte att det var tufft att trycka på den gröma knappen. Fredrik Federley valde till slut den gula knappen och avstod i omröstningen. Jag respekterar hans beslut samtidigt som jag är både avundsjuk för att han vågar stå på sig, och lite ilsk för att han ändå riskerar att fälla regeringen. Det är många intressen som står mot varandra och det är inte helt enkelt vilka som skall ge vika. För egen del så var detta ingen fråga som jag drev i valrörelsen (jag hade ingen aning om att den skulle bli aktuell) så det känns inte som om jag svikit någon av mina väljare direkt. Snarare mig själv.
Men det är jobbigt för många idag. Klockan 17 idag har vi ytterligare en votering och då kommer en massa ledamöter som varit kraftiga motståndare till trängselskatterna att gå emot sin egen övertygelse och rösta för att skatten införs igen. Visserligen har det vissa positiva förändringar gjorts i förslaget och inkomsterna från skatterna skall i alal fall gå till infrastruktursatsningar i Stockholm. Men visst är det tufft för vissa av våra ledamöter som häcklat Annika Billström efter förra valrörelsen för att hon sa en sak före valet 2002 och en helt annan efter valet. Nu blir det precis samma sak för dem.
Men detta är väl lite det som skiljer rikspolitiken från lokalpolitiken och kanske student och ungdomspolitiken. Nu sitter vi i majoritet och förslag skall baxas igenom och då tvingas en del av oss att bita i det sura äpplet. Argumenten är inte längre viktigare än åsikterna, det är inte helt säkert ens att alla åsikter är bra.
Jag hoppas dock att det inte är samma personer som tvingas bita i äpplet varje gång. Frågor om abort och könsneutralt äktenskap kommer att komma upp i framtiden och då är det andra personer som får rösta emot sin övertygelse.
Ett steg framåt ibland och tvår steg bakåt idag. Men jag måste ändå tro att det är värt det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vi får nog räkna med många svårigheter de närmsta åren, men i allt elände skall vi inte glömma att det är inte lätt att vända en skuta som seglat fel i så många år. Bit i det sura äpplet några gånger det viktiga är den långsiktiga förbättringen. Tillsammans kan vi. Lycka till Anna
Hej Anna,
Enligt grundlagen fungerar det som så att regeringen söker stöd i riksdagen. Riksdagen består av folkvalda ledamöter. Alltså borde inte regeringen lägga fram förslag som den de facto inte har stöd för. Särskilt inte i frågor som kritiserats så stenhårt av bland annat Säpo. Läs remissvaret från deras chefsjurist. Han skriver nästan rakt ut att man inom MUST bygger upp ett nytt IB - en sak som få nappat på i tidningarna. Jag ser det som bra mycket allvarligare än signalspaningen, även om jag tycker att den är galen också. Endast USA har en så omfattande signalspaning i kabel och de erkänner villigt att den går emot den egna konstitutionen och det kan man förstå i ett krisläge men mig veterligen befinner sig Sverige inte där. Andra länder som infört signalspaning i kabel har stora restriktioner som går att jämställa med när polisen i Sverige vill avlyssna en telefon, det behövs först en domstol som godkänner det. Förslaget är inte rättssäkert och vem vet vilken regering vi har om 20 år? Då ska man inte heller skapa system som går att utnyttja gentemot de egna medborgarna.
Kram annars
Richard
Skicka en kommentar