Artikiel som publicerades i Smålandsposten

Två sosseherrar går till angrepp mot en artikel som jag hade inne för ett tag sedan. Givetvis måste detta bemötas! Upp till kamp!

Svar på tal på Tony Lundstedt och Bo Karléns artiklar

Jag passar på att bemöta både Tony Lundstedt (smp 061120) och Bo Karléns artiklar (smp 061123) i en och samma replik.

De båda socialdemokratiska herrarna går inte föga förvånande till angrepp mot den politik som den borgerliga alliansen fick mandat för att genomföra i valet. Det är inte alls konstigt att de som var motståndare till politiken då, och som blev förlorare i valet, också nu är fortsatt kritiska till politiken som vi nu genomför. Vi i Alliansen, till skillnad mot socialdemokraterna, håller nämligen vad vi lovar och genomför det vi gått till val på.

Regeringens politik är på inget sätt ett återtåg för den gamla överklassen, snarare en tillbakagång för den socialdemokratiska adelns privilegier, något som säkert svider för många. Det finns också en ironi hur socialdemokraterna nästan ryggradsmässigt faller tillbaka på en gammaldags klassretorik när en av de stora orsakerna till valförlusten var hur socialdemokratin givit sig själva förmåner och privilegier. Den kanske främsta symbolen för den socialdemokratiska nyadelns elfenbenstorn är partiledarens herrgård. Det är därför inte förvånade att ett parti som förlorat kontakten med både folket och sitt ideologiska arv tvingas till tom klassretorik. Något måste ju sägas och klassretorik brukar säkert ge applåder på partimötena.

Tony och Bo må säga vad de vill men den stora utmaningen är att bryta utanförskapet och massarbetslösheten. Bo efterfrågar humanister inom alliansen och menar att vårt sätt att driva arbetslinjen är ”människoförnedrande”. Hur långt ifrån verkligenheten befinner sig herr Karlén egentligen? Vår politik handlar om att återigen bygga upp den värdighet och stolthet som så många har förlorat. Genom att återupprätta arbetslinjen och arbetets värde kan vi ge fler människor möjlighet att vara med och bidra i bygget av Sverige. Fler som kan och vill måste få en chans att uppleva arbetsglädje, delaktighet och arbetsgemenskap. Det är på intet sätt förnedrande – det är hedrande.

Jag står fast i min övertygelse att Alliansens politik är rätt väg att vandra och att den borgerliga alliansen har förmågan att få Sverige på fötter igen och återupprätta arbetslinjen som sakta med säkert monterats ned i socialdemokraternas Sverige. Det samlade utanförskapet ligger i dag på nivåer som Sverige bara upplevt i spåren efter 1990-talets bankkris och under depressionsåren på 1930-talet. Vare sig mänskligt, eller ekonomiskt kan något samhälle hantera kostnaden för ett så omfattande utanförskap som den socialdemokratiska politiken skapat.

Vi har även lovat att rusta ett rättsväsende som slutar tolerera våld och brott. De första besluten för en förstärkt brottsbekämpning har tagits. Sammantaget satsas inom detta område cirka 1,5 miljarder kronor extra under nästa år. Målet är att alla brott ska utredas, något som borde ha varit en självklarhet även innan Alliansen tog över. För att kunna utreda alla brott måste poliserna bli fler och insatserna mot ungdomsbrott ske tidigare, snabbare och tydligare. Vi genomför reformer för att brottsoffrens rättigheter ska stärkas, inte minst skyddet samt stödet för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld. Är det detta som Tony kallar förräderi?

Jag skulle vilja kalla den nya regeringens politik för välfärdens återtåg. Under mandatperioden kommer alliansregeringen att tillföra kommunerna och landstingen betydande resurser för olika välfärdsförbättringar. Alliansens politik har visat sig ha ett brett stöd hos svenska folket. Värderingar som handlar om människors makt över den egna vardagen, arbetslinjen, en strävan att uppnå full sysselsättning samt en välfungerande och skattefinansierad välfärd är alla tydliga delar i vad vi vill ska känneteckna Sverige. Det är värderingar som socialdemokratin en gång hade.